ååh veliga människa jag är.

jag kan nästan aldrig kan bestämma mig hur jag ska göra, för att jag har en sådan rädsla att göra fel för att sedan ångra mig och må dålig. detta gäller även små skit saker som om vad jag ska äta, ha på mig m.m

dagens dilemma: ska jag träna fysträningen ikväll?

då får jag troligtvis cykla dit (en mil), för det passar inte bussar och bilarna är inte hemma.

därför ska jag träna:

*då kommer jag cykla 2 mil och köra fys i ca 80 min = bra träning

*jag har varit lat med träningen vid studentveckorna 

därför ska jag inte träna:

*det är bra på tv ikväll tex. fotboll=)

*kallt, dåligt väder

*jag kan träna imorgon istället

*jag kan gå en lång prommenad nu istället 

*spelade match igår

ååh. lata jävel.

hej hej!

sitter här med ett äpple och kaffe, nyss kommit hem från handbollsträningen.

har verkligen inte haft någon motivation till handbollen sen i typ mars, men fasiken vad roligt det var idag! nu känns det underbart(:

det är ofta så att innan man åker dit känns det rätt segt, men när man väl är där är det ju roligt och efteråt kan man känna sig riktigt nöjd(: nu när man inte längre har skolan är det bud på att börja lägga ner mer tid på träning och kost.

halmstad var helt okej. vi bodde i några lokaler i tylösand och vi festade på en camping, var inne i halmstad och surfade m.m trevligt=)

idag och imon jobbar jag, eftersom en är sjuk. det bli ju pengar i alla fall. hmm. förresten går rykterna att jag fått anställning till hösten :P men det är inte riktigt klart än. wiie!

har haft några dagar då jag reflekterat över skoltiden och så.

och igår sa jag hejdå till några skolkompisar  som jag haft under gymnasietiden. det är så konstigt. man har träffat varandra konstant i tre år. och så plötsligt kanske det är sista gången man ser varandra, för de ska flytta åt olika städer och länder. hm.

jaja, om jag ska blicka frammåt så är det snart midsommar.

och idag ska jag åka till halmstad(: stannar där till söndag.

det blir nog trevligt. =)

ha det bra!

jag var nyss ute och gick i regnet med en av mina bästa vänner.

vi pratade om åren som gått, om studenten och om framtiden.

det ledde till en djupt samtal, med livet som huvudämne.

jag tror många av oss känner en oehörd rädsla blandad med en frihetskänsla.

personligen har jag alltid haft ett extremt kontrollbehov. så länge jag kan missas har jag skrivit kom-i-håg lappar, haft koll på allting genom almanackor och har alltid lagt fram morgondagenskläder kvällen innan. jag vet i princip alltid vad jag ska göra och äta. genom tillfredställa det här behovet känner jag trygghet. just nu vet jag bara vad jag ska göra i sommar. jobba och resa små tripper i sverige. men sen då?

rädsla.

vi stod i den mörka korsningen mellan trädern och kramades i våra mjukiskläder. det regnade fortfarande när vi skiljdes och gick mot våra hus.

jag hade en klump i halsen.

Det känns som jag under de senaste veckorna har levt i någon slags glamourös dimma av lycka.

Jag har träffa lyckliga och förväntansfulla klasskompisar varje dag. Vi har varit glada och festat, tagit det lugnt i skolan, haft klassresa, gått på studentbalen och inte minst, igår tagit studenten! Dagen var fylld av gemenskap, tal, drinkar, tårar, kramkalas, utspringning, mottagning och fest. Bästa dagen i mitt liv.

Allt har varit så underbart!

I morse när jag vaknade upp med en mycket hes röst, trött kropp, men inte minst en konstig, blandad känsla i magen. Känslan som kom över mig, antar jag var verkligheten. Det har idag börjat en ny episod i mitt liv, vilket på ett sätt känns som en oerhörd lättnad, men samtidigt väldigt läskigt och ovisst.

Nu är det bara jag som kan bestämma över vad jag ska göra.

Och jag har inte en aning.

Men jag antar att man får börja med att försöka bearbeta allt som har hänt, helt enkelt försöka ta sig ur den glamourösa dimman. För att sedan ta tag i sitt liv och komma på vad man ska göra den kommande tiden...